Segling har ett eget språk. När skepparen ber dig skota hem, göra klart för stagvändning eller reva storseglet behöver du förstå både ordet och vad du ska göra. Här förklarar vi 50 centrala begrepp på naturlig svenska, med vanliga engelska uttryck inom parentes när du ofta möter dem på charterbåtar eller i manualer.
Akter
Akter betyder i riktning mot eller vid båtens bakre del. En akterhytt ligger alltså nära akterspegeln. Motsatsen är förut, det vill säga mot fören. Ombord använder man fasta riktningar eftersom ”vänster” och ”höger” lätt blir otydliga när människor är vända åt olika håll.
Ankare
Ett ankare håller båten på plats genom att få fäste i botten. Det är kopplat till kätting och ibland även lina. Säker ankring kräver lämplig botten, tillräckligt mycket kätting, kontrollerad sättning och gott om svängrum. När ankaret har satt sig tar skepparen bäringar eller använder ankarlarm för att upptäcka om båten draggar.
Skenbar vind
Skenbar vind är den vind du upplever ombord när båten rör sig. Den är resultatet av den sanna vinden och fartvinden som båtens rörelse skapar. På kryss känns den ofta starkare och kommer mer framifrån; på läns blir den svagare. Det är den skenbara vinden du faktiskt trimmar seglen efter.
Bareboat-charter
Vid bareboat-charter, alltså när du hyr båt utan skeppare, tar kunden ansvar för navigering, besättning, säkerhet och båt. Minst en person måste ha den kompetens och de handlingar som destinationen och uthyraren kräver. Om gruppen saknar detta bör den hyra båt med professionell skeppare eller full besättning.
Halvvind
På halvvind, engelska beam reach, kommer vinden ungefär 90 grader in från sidan. Seglen släpps ut mer än på kryss, och båten får ofta bra fart utan extrem krängning. Vindvinkeln är bara en utgångspunkt – seglens form, vågorna och den skenbara vinden avgör den verkliga trimmen.
Koj och båtplats
Det engelska ordet berth har två betydelser. Det kan vara en koj, alltså en sovplats ombord, eller en båtplats i en marina. Sammanhanget avgör: ”six berths” i en annons beskriver vanligen sovplatser, medan ”reserve a berth” betyder att boka en förtöjningsplats.
Bimini
En bimini är ett soltak av duk på en metallram över sittbrunnen. Den ger skugga och visst skydd mot lätt regn men är inte nödvändigtvis konstruerad för segling i hård vind. Ta reda på om den ska fällas ihop före avgång och kontrollera att duk eller ram inte hindrar bommen.
Bom
Bommen är det horisontella rundhult som storseglets underlik ofta sitter fast i. Storskot och kicktalja styr dess vinkel och höjd. Vid en gipp kan bommen slå över från sida till sida med stor kraft. Besättningen ska varnas, hålla huvudet nere och aldrig stå i bommens eller skotets väg.
För
Fören är båtens främsta del. Där finns ofta ankarrulle, förstag, pulpit och förtöjningsknapar. När du står vänd mot fören har du styrbord på höger sida och babord på vänster. Den motsatta änden är aktern eller akterspegeln.
Pålstek
Ett pålstek, engelska bowline, bildar en fast ögla som inte dras åt runt fästet. Knopen används bland annat runt en pollare eller i änden av en lina. Den håller väl vid jämn belastning och går normalt att lösa efteråt. Öva tills du både kan kontrollera knopen visuellt och känna igen den med händerna.
Slör
På slör kommer vinden snett akterifrån, ofta omkring 120–150 grader från fören. På bred slör står seglen långt ute och båten kan hålla hög fart med måttlig krängning. Ha kontroll över bom och kick och var uppmärksam på risken för en ofrivillig gipp när sjö eller roderrörelser ändrar kursen.
Kapsejsning
Kapsejsning innebär att båten välter så långt att mast eller segel hamnar i vattnet, eller att den slår runt helt. Det är vanligast med mindre jollar, som är byggda för att resas av besättningen. En kölbåt har ballast som motverkar krängningen men kan ändå slås ned allvarligt i extrema förhållanden.
Katamaran
En katamaran har två parallella skrov som binds samman av däck och överbyggnad. Den erbjuder gott om utrymme, kränger lite och har ofta litet djupgående. Bredden kan göra båtplatsen dyrare eller svårare att hitta, och rörelserna i sjö skiljer sig från en enskrovsbåt. Läs vår jämförelse mellan katamaran och segelbåt.
Pollare och knap
En knap är ett beslag med två horn där en lina läggs i åttor. En pollare är ett kraftigare fäste på båten eller kajen. Linan ska belastas i rätt riktning, ligga ordnat och kunna lossas kontrollerat. Placera aldrig händerna mellan en sträckt lina och beslaget.
Kryss
Att segla bidevind eller på kryss innebär att segla så nära vinden som båten kan med fyllda segel, ofta 30–45 grader från den sanna vinden. Seglen skotas hem och båten kränger. För att ta sig mot vinden växlar du hals genom att stagvända.
Djupgående
Djupgående är avståndet från vattenlinjen till båtens lägsta punkt, vanligen kölen. En båt med 2,0 meters djupgående behöver mer än 2,0 meters vattendjup eftersom vågor, tidvatten och mätosäkerhet kräver marginal. Kontrollera alltid om tillverkarens mått avser grund eller djup köl.
Fender
En fender är ett stötskydd mellan skrovet och kajen eller mellan två båtar. Den hängs ut på rätt höjd innan manövern börjar. Fendrar ersätter inte låg fart och en kontrollerad tilläggning. Efter avgång tas de in så att de inte slår, bromsar eller döljer skador på skrovet.
Rulla in segel
Att rulla in ett segel, på engelska furl, betyder att linda det runt förstaget, masten eller bommen. Rullsystem förenklar hanteringen men kan fastna om linan ligger fel eller seglet belastas. Håll ett kontrollerat motstånd, rulla jämnt och avbryt om det plötsligt krävs mycket mer kraft.
Pentry
Pentryt är båtens kök. Där finns vanligtvis spis, diskho, kyl och kompakt förvaring. Under gång ska kastruller, knivar och lösa föremål säkras. Ventilera när gasol används, stäng flaskan efteråt och håll alltid en hand för båten när den rör sig. Se även våra restaurangtips för seglare.
Fall
Ett fall är en lina som hissar eller sänker ett segel. Storsegelfallet går till storseglets fallhorn; genuafallet går till förseglet när det inte är permanent monterat på rullsystem. Identifiera fallen före avgång och håll dem i ordning. Fel fall eller överdriven kraft på vinschen kan skada segel, mast och block.
Toalett
På engelska kallas båtens toalett ofta head. En marintoalett använder en manuell eller elektrisk pump och kan leda avfallet till en septiktank. Vid incheckningen ska alla lära sig vad som får spolas ned, vilka ventiler som används och var tanken får tömmas. Fel användning kan snabbt förstöra en charterdag.
Krängning
Krängning innebär att segelbåten lutar åt sidan när vinden skapar kraft i seglen. Måttlig krängning är normal, men för mycket ökar avdriften, gör rodret tungt och försämrar komforten. Reva, släpp på skotet eller ändra kurs innan läget blir okontrollerat. På en enskrovsbåt ger ballastkölen ett rätande moment.
Styrplats
Styrplatsen, ofta kallad helm på engelska, är platsen och utrustningen som används för att styra. Där finns ratt eller rorkult. Att ”ta rodret” betyder att överta styrningen och ansvaret för kursen. Överlämningen ska vara tydlig: den nya rorsmannen bekräftar kurs, trafik och order.
Skrov
Skrovet är båtens bärande kropp i vattnet. Form, längd, bredd, vikt och material påverkar fart, stabilitet och utrymme. En enskrovssegelbåt tränger vanligen undan vatten, medan snabba motorbåtar kan plana. Katamaranen har två smala skrov och får huvudsakligen sin stabilitet genom bredden.
Fock och genua
Focken är ett trekantigt försegel framför masten. Genuan är större och överlappar masten. Skoten på babords och styrbords sida bestämmer vinkeln. Förseglet är viktigt på kryss och påverkar luftströmmen runt storseglet. Vid stagvändning släpps det gamla skotet och det nya tas hem.
Gipp
En gipp är en kursändring där aktern passerar genom vinden på läns eller slör. Bommen flyttar sig från den ena sidan till den andra. Kontrollera storskotet, varna besättningen och håll alla borta från bom och linor. En ofrivillig gipp kan orsaka allvarliga person- och riggskador.
Köl
Kölen är en fena eller längsgående struktur under en enskrovssegelbåt. Den motverkar avdrift och innehåller ofta tung ballast som ger stabilitet. En djup köl ger vanligen bra höjd mot vinden men begränsar tillgången till grunda hamnar. Katamaraner använder normalt grunda fenor eller centerbord och sin bredd i stället för en tung ballastköl.
Knop
En knop är en sjömil per timme, alltså exakt 1,852 km/h. Båtens fart och vindens hastighet anges i knop. Säg ”sex knop”, inte ”sex knop i timmen”. En båt som gör sex knop färdas ungefär 11,1 km/h, men till sjöss är det enklast att planera sträckan direkt i sjömil.
Lä
Lä eller läsida är den sida som vetter bort från vinden. Motsatsen är lovart eller vindsida. Läsidan ligger ofta lägre när båten kränger. En läkust är farlig eftersom vinden kan pressa båten mot land. Tänk alltid igenom vad som finns nedvind om motor eller segel slutar fungera.
Storsegel
Storseglet sitter akter om masten och är fäst vid masten, bommen eller båda. Det driver båten och påverkar balansen. Storskot, fall, uthal, kicktalja och eventuellt cunningham formar seglet. När vinden ökar minskas segelytan med rev för att behålla kontroll och fart.
Mast
Masten bär segel och rigg. Förstag, akterstag och vant håller den på plats. Kontrollera synliga beslag, sprickor, vajrar och läckage runt mastfoten före en charter. Ingen ska klättra i masten utan lämplig sele, säkring, kompetens och en plan som tar hänsyn till vågor och belastning.
Mayday
Mayday är nödanropet när ett fartyg eller en person befinner sig i allvarlig och omedelbar fara och behöver omedelbar hjälp. På VHF-kanal 16 säger du ”Mayday” tre gånger, identifierar fartyget och anger position, nödläge och vilken hjälp som behövs. Använd inte Mayday för rutinproblem; för dem finns andra il- och säkerhetsmeddelanden.
Enskrovsbåt
En enskrovsbåt, engelska monohull, har ett skrov. Segelbåten kränger och använder kölen för stabilitet och motstånd mot avdrift. Den tar mindre plats på bredden i en marina än en katamaran och ger ofta bättre känsla på kryss. Utrymmet under däck är mer samlat och rörelserna märks tydligare.
Förtöjning
Förtöjning kan avse hela arbetet med att säkra båten, en lina, en boj eller ett fast system i hamnen. Vid medelhavsförtöjning ligger båten ofta med akterlinor mot kaj och en mooringlina eller ett ankare förut. Klargör lokala signaler, lägg ut fendrar och håll händer och fötter borta från klämrisker.
Sjömil
En sjömil är exakt 1 852 meter. En bågminut i latitud på ett sjökort motsvarar ungefär en sjömil, vilket gör enheten praktisk vid navigering. Sträckan i sjömil delad med farten i knop ger tiden i timmar. Läs mer i vår guide till sjömilen.
Babord
Babord är båtens vänstra sida när du ser mot fören. Babordslanternan är röd. Ordet ändras inte när du vänder dig om och är därför säkrare än ”vänster”. Som minnesregel kan du koppla både babord och rött till vänster sida i sjövägsreglerna.
Reva
Att reva innebär att minska segelytan när vinden ökar. Ett konventionellt storsegel binds inte godtyckligt runt bommen; det sänks till de konstruerade revpunkterna och sträcks enligt båtens system. Rullsegel minskas genom partiell inrullning. Reva tidigt, innan besättning och utrustning överbelastas.
Roder
Rodret är den yta under vatten som ändrar båtens riktning när vatten strömmar förbi. Ratt eller rorkult överför rörelsen. Utan fart genom vattnet har rodret liten verkan. En katamaran har ofta två roder. Kraftiga stötar, glapp eller tung styrning måste undersökas direkt.
Läns
På läns seglar båten med vinden akterifrån. Seglen släpps långt ut, men den skenbara vinden blir svag och båten kan börja rulla. Storseglet kan skymma genuan. Var särskilt uppmärksam på ofrivillig gipp; använd bara preventergaj om besättningen säkert kan frigöra den.
Salong
Salongen är båtens gemensamma sällskapsutrymme under däck eller i överbyggnaden på en katamaran. Där finns ofta matplats, navigationsbord och ingång till pentry och hytter. I en annons kan salongssoffan räknas som extra koj, men den ger mindre avskildhet och bör inte likställas med en hytt.
Skot
Ett skot reglerar seglets vinkel mot vinden. Storskotet styr bommen, medan fock- eller genuaskoten går från förseglets skothorn. Ett skot kan vara hårt belastat och får aldrig ligga runt en hand eller fot. Använd vinschen rätt och håll fingrarna borta från trumman.
Skeppare
Skepparen har det övergripande befälet och ansvaret ombord. Rollen omfattar rutt, väder, säkerhet, arbetsfördelning och bedömning av besättningens förmåga. Vid charter utan skeppare behöver kunden visa den kompetens som krävs. En professionell skeppare för båten, men besättningen måste fortfarande följa säkerhetsinstruktionerna.
Spinnaker
En spinnaker är ett stort, lätt segel för slör och läns. Den kan vara symmetrisk med spinnakerbom eller asymmetrisk, ofta kallad gennaker. Seglet ger hög fart i lätt vind men kräver samordning vid sättning, gipp och nedtagning. På en charterbåt ska utrustning och arbetsgång gås igenom före användning.
Styrbord
Styrbord är höger sida när du ser mot fören. Styrbordslanternan är grön. Ordet kommer från den tid då styråran satt på höger sida. I många korsande situationer mellan maskindrivna fartyg ska fartyget som har det andra på sin styrbordssida hålla undan.
Akterspegel
Akterspegeln är båtens bakre avslutning. Där finns ofta badplattform, akterförtöjningar, motorutlopp och båtens namn. Aktern kan röra sig i sidled när motorn läggs i back. Vid tilläggning ska besättningen aldrig hoppa eller ställa sig mellan akterspegeln och kajen.
Stagvändning
En stagvändning är en manöver där fören vrids genom vinden så att seglen fylls på motsatt sida. Rorsmannen varnar, besättningen gör skoten klara och det gamla försegelskotet släpps när fören går genom vindögat. Det nya tas hem utan att vinschen överbelastas.
Rorkult
En rorkult är en arm som är direkt eller mekaniskt kopplad till rodret. För att vrida fören mot babord förs rorkulten normalt mot styrbord. Den ger tydlig känsla för belastningen på rodret men sveper över sittbrunnen. Håll arbetsområdet fritt från ben, väskor och lösa linor.
Segeltrim
Segeltrim är justering av seglets vinkel och form för önskad kombination av fart, höjdtagning, balans och komfort. Skot, fall, uthal, kicktalja, skotskena och skotpunkt samverkar. Bra trim ger lätta roderkrafter och jämnt luftflöde; dålig trim kan ge fladder, för stor krängning eller avdrift.
Vinsch
En vinsch ger mekanisk kraft åt skot, fall och förtöjningslinor. Linan läggs åt rätt håll runt trumman med lämpligt antal varv. Använd bara handtaget när det behövs, håll fingrarna borta och slacka kontrollerat. Om något fastnar ska du hitta orsaken innan du tar i hårdare.
Lovart
Lovart, vindsidan eller lo är den sida som vinden kommer från. Den ligger normalt högre när båten kränger. Beroende på båttyp och förhållanden flyttar besättningen ofta vikten mot lovart för bättre balans. Ett fartyg i lovart kan skärma av vinden för ett fartyg i lä.
Så använder du ordlistan
Lär dig begreppen tillsammans med praktiska övningar. Före avgång kan skepparen peka ut för, akter, fall, skot, knapar, fendrar, ankare och säkerhetsutrustning. Låt varje person i besättningen återge sin uppgift med egna ord. Då blir terminologin ett säkerhetsverktyg, inte bara sjömansjargong.
Begrepp som ofta blandas ihop
Babord och styrbord
Babord och styrbord är fasta sidor på båten; de följer inte personen som tittar. När du står vänd akterut har du styrbord på din vänstra sida, men båtens sida heter fortfarande styrbord. Använd gärna färgerna som kontroll: röd lanterna på babord och grön på styrbord.
För, förut, akterspegel och akter
Fören och akterspegeln är delar av skrovet. Förut och akter beskriver riktning eller placering. Du kan därför säga att ankarvinschen står förut vid fören, medan badplattformen sitter akterut vid akterspegeln. Exakta ord gör en förtöjningsorder kortare.
Fall och skot
Ett fall hissar ett segel eller håller det uppe. Ett skot reglerar seglets vinkel. Båda är linor, men fel lina kan ge motsatt resultat mot det skepparen vill. Märk upp dem vid överlämningen och följ varje lina med blicken och handen innan du lägger den på vinschen.
Fock och genua
Båda är försegel. Genuan har större yta och överlappar masten, medan focken är mindre. På en båt med rullsystem säger man ibland ”fock” om hela förseglet, även om seglet egentligen är en genua. Namnet är mindre viktigt än att känna till yta, skotpunkt och vindgräns.
Stagvändning och gipp
Vid stagvändning passerar fören genom vinden. Vid gipp passerar aktern genom vinden. Gippen innebär större risk för besättningen eftersom bommen kan slå över med hög fart. Inför båda manövrerna ska rorsmannen varna, få ett tydligt svar och kontrollera att ingen står i vägen för linor eller bom.
Krängning och kapsejsning
Krängning är segelbåtens normala lutning. Kapsejsning är en allvarlig vältning. En kopp som glider över bordet betyder inte att båten håller på att kapsejsa, men stor krängning kan tyda på för mycket segel eller dålig trim. Reva innan besättningen inte längre kan röra sig säkert.
Förtöjning och ankring
Vid förtöjning är båten kopplad till kaj, boj eller ett fast förtöjningssystem. Vid ankring hålls den av sitt eget ankare i botten. En restaurangboj är en förtöjning även om den ligger ute i en vik. Skepparen måste bedöma systemets skick och vädret lika noga som vid ankring.
Fart genom vatten och fart över grund
Loggen kan visa fart genom vattnet, medan GPS:en visar fart över grund. Vid ström kan värdena skilja sig. En båt som gör fem knop genom vattnet mot två knops ström rör sig bara tre knop över botten. Rutt och ankomsttid måste beräknas med rätt värde.
Sann och skenbar vind
Sann vind beskriver luftens rörelse i förhållande till jordytan. Skenbar vind är den vind som båten upplever. Vindinstrumentet kan visa båda, men seglen reagerar på den skenbara vinden. När båten accelererar förändras den och seglen behöver trimmas igen.
Köl och roder
Kölen motverkar avdrift i sidled och ger ofta ballast. Rodret styr när vatten strömmar förbi. Rodret kan inte ”skjuta” en stillastående båt åt sidan. Vid långsam hamnmanöver kommer kontrollen främst från motor, propeller, vind och eventuell bogpropeller.
Språk under manövern
En bra order innehåller handling, lina och sida: ”Gör klar akterlinan på babord” är bättre än ”Ta det där repet”. Mottagaren upprepar ordern och meddelar när uppgiften är klar. Skepparen bör använda samma ord under hela resan och förklara internationella hamnsignaler före den första tilläggningen.
När lokal hamnpersonal talar engelska kan du höra lazy line, stern-to, bow line, spring, slack och take in. Bekräfta med en pekning och lugn upprepning innan linan belastas. Låtsas aldrig förstå en order som kan sätta båten i rörelse.
Kort säkerhetsövning vid incheckning
Låt varje person hitta och förklara:
- sin egen flytväst och hur den tas på;
- VHF-radion och vem som får använda den;
- motorstopp, bränsleventil och brandsläckare;
- storsegelfall, genuaskot och rev;
- hur ankarvinschen manövreras och dess manuella reservfunktion;
- förtöjningslinor och fendrar;
- första hjälpen-utrustning och nödnummer.
Ord fastnar lättare när de kopplas till ett fysiskt beslag och en handling. Tio minuter på kajen kan spara många missförstånd när vinden ökar.